Hur vet man att man är autentisk? Hur blir man autentisk? Kanske är det inte en slutdestination utan en resa. Men en sak vet jag och det är att det har varit ett mål och en strävan jag haft ända sedan jag var liten. För min upplevelse är att jag som liten inte riktigt vågade vara den jag var. Jag hade anpassade beteenden och checkade av omgivningen hela tiden i vad som var bäst. Jag var en duktig flicka som aldrig krånglade med något. Idag försöker jag aktivt mer checka av med mig själv.
Vi blir så mycket bättre och tryggare mot vår omgivning om vi är bra på att checka in med oss själva. Och det krävs egentligen inte mer än att man skapar en dialog med sig själv som är mycket mer tillåtande och kärleksfull (inte det lättaste kanske men jag hjälper dig gärna då jag gjort den resan själv och gör fortfarande). Vi gör alla så gott vi kan med det vi har i den stunden. Känslor och behov måste alltid få finnas och prestationerna är aldrig det som avgör vårt värde.
Hur fint är det inte att vi har känslor och behov som gör sig påminda varje dag. Som vill oss väl och som för oss närmre varandra om vi vill. Det är det som är autenticitet för mig. En gåva att visa andra hur man känner och fungerar. En del av vår autenticitet är också just situationerna när saker inte går som man tänkt och man vågar visa, prata och lära oss om det på ett kärleksfullt sätt.
Jag funderar ofta på vilka förutsättningar jag ger mina barn och mig själv för att kunna vara autentiska. Om nyfikenhet och ödmjukhet inte finns då blir förutsättningarna inte bra. Och är det något jag vill ge oss är det förutsättningar, för jag tror att förutsättningar är jorden vi får näring ifrån. Vill du ha hjälp att hitta dina förutsättningar och verktyg för både dig själv och dina barn finns jag här. Det är det jag brinner för ❤️




